Korruption

Se detta som en naturlig fortsättning på dagens tidigare inlägg. Det är nämligen lite si och så med hederligheten i Litauen. Självklart har det inte att göra med att människorna här skulle vara mindre hederliga här än någon annanstans. Men femtio år med sovjetiskt förtryck sätter sina spår, så när det helt plötsligt förväntas demokratiska tankesätt är det somliga som inte riktigt hänger med i svängarna.

Nyligen utsågs en ny regering här i Litauen. Den mest framträdande figuren i denna nya regering är näringsminister Uspaskich, från det nybildade populistiska arbetarpartiet, som f.ö. är inflyttad ryss. Det ryktas att hans politiska karriärs främsta syfte är att komma i en sådan position så att han kan styra så mycket som möjligt av EU: s strukturfonder till sina egna företag. Och att döma av den senaste veckans agerande från herr Uspaskich så verkar det ligga ett korn av sanning i ryktena.

Detta är endast ett av många exempel från den politiska dagordningen i Litauen, som verkligen kantas av affärer och skandaler, både högt och lågt. En annan, mer jordnära sida av detta fick jag och mina praktikantvänner uppleva när vi var på väg ut till de årliga hästkapplöpningarna på Sartai-sjön i nordöstra Litauen i lördags. Jag upplevde min hittills första lyckade muta av en statlig tjänsteman. Utan att gå in på närmare detaljer (detta är trots allt ett allmänt forum) så klarade vi oss relativt helskinnade från en polis som hellre ville dryga ut sin dagskassa, än sitta en lördagseftermiddag och förhöra fem utlänningar om en fortkörning i en hyrbil.

I slutändan har allt detta säkert mycket att göra med den låga lönenivån. En polis tjänar inte mycket pengar, inte en politiker heller för den delen. Och självklart tar man inte mutor om man inte måste. Det är trots allt en risk. Kanske haffar man nån praktikant som skriver om det i sin blog, man vet aldrig.

(Det var väldigt trevligt på hästkapplöpningarna f.ö.. Jag märker att jag målar upp en nidbild av Litauen. Det är inte alls meningen. Men det är ju alltid roligare att skriva om saker som är fel, än om att allt är frid och fröjd. Eller hur?)